Valborgseld och solens återkomst

Dans till våren – olja på duk

Den sista april sprakade valborgsbrasorna som ett löfte om allt som väntar. Elden smekte aprilhimmeln, svalorna sköt sina första bågar över sjön och jag kände hur både himlen och hjärtat öppnade sig på vid gavel. Nu står maj i farstun, doftande av fuktig jord, ljusgrönskande björkblad och skaparlust.

Valborgsmorgon i yogans stillhet

I morse började jag veckan med yoga. Det är en underbar start att landa i andetaget och närvaron innan vardagen tar fart.

Sofia Rappe, som leder mediyogan på vackra Norraby Gård, inledde passet med några tankar om Valborg inspirerade av Sofia Sivertsdotter. Hon talade om vikten av att vårda den inre elden och lyssna till vad den vill säga oss: att, likt en majblomma, öppna oss för ljuset och eldens kraft. Det vi inte längre behöver – sådant som inte gynnar någon – låter vi brinna i lågorna och lämnar sinnet lite friare.

Med den bilden i hjärtat stod jag i onsdags kväll framför de böljande lågorna och lät gnistorna bära bort det gamla.

Ateljén i Småland

Utställningar i försommarskrud

I april besökte jag det fina glasgalleriet Vackra Ting i Borgholm. Där väntar nu många nya konstverk för er som besöker Öland i vår och sommar.

I ateljén och glashyttan råder febril aktivitet inför Amy Kreuger och min gemensamma utställning ”Lek och förvandling”. Kollektionen släpps online på melefors.com den 5 maj, kika gärna in!

• 15 maj: Förhandsvisning med musik av pianisten Jenny Lie och mig.
• 17 maj: Vernissage på plats i Galleri Melefors, Platensgatan 7 i Linköping.

Musiken och glädjen

Denna månad har varit rik på musik! Jag passade till och med på att sjunga vid Valborgsbrasan hemma i Tolg tillsammans med goda vänner – helt underbart.

Min väg med musiken har slingrat sig genom olika faser: från kärleken till operan som tioåring, vidare till sångstudier i New York och arbete i Malmö Operas kör. Många undrar varför konsten blev min huvudfåra. Operans värld är fantastisk, men för att göra den till yrke måste många pusselbitar falla på plats och alla fanns inte där för mig.

Jag längtade också efter friheten att skapa utan noter eller regler. Nu får jag forma utställningar där tankar, symbolik, glaskonst, måleri och – allt oftare – musik möts. De kvinnliga hjältinnorna från operan kliver ut på mina dukar och får liv i glasform.

I maj får jag sällskap av begåvade Jenny Lie på några konserter och utställningar, vilket känns fantastiskt. Jag har verkligen hittat hem och njuter av att sjunga även de klassiska tonerna på ett nytt sätt.

10 år sedan – när operan var mitt liv!

Nu önskar jag er alla vackra dagar. Glöm inte att ge eld åt era inre drömmar!

Må väl,
Emilia